Vad är ett datacenter – och varför blir det relevant just nu?

Datacenter är namnet på en anläggning som ger gemensam tillgång till data och program via en komplex struktur för datorer, lagring och nätverk. För att säkerställa att data är säkra och mycket tillgängliga finns det branschstandarder som också är till hjälp vid planering och underhåll av datacenter.

Vad är ett datacenter?

I en eller annan form har datacenter, även kallade datacenter, funnits med sedan datorernas tillkomst. På den tiden då det fanns stora giganter i rumsstorlek kunde ett datacenter bestå av en superdator. I takt med att utrustningen blev mindre och billigare och kraven ökade började fler och fler leverantörer att koppla ihop flera servrar i nätverk. Detta ökade processorkraften avsevärt.

I dag är dessa servrar anslutna till kommunikationsnätverk så att människor kan få fjärråtkomst till den information som lagras där. I ett rum, en byggnad eller flera byggnader finns ofta flera klustrade servrar med tillhörande infrastruktur. Moderna datacenter har hundratals eller tusentals servrar som körs dygnet runt. Därför är Europas största investerare i datacenter också mycket intresserade av tekniken.

På grund av den höga koncentrationen av servrar i rader kallas dessa datacenter också för serverfarmar. Datacenter erbjuder viktiga tjänster som t.ex:

+ Datalagring
+ Säkerhetskopiering och återställning
+ nätverksarbete
+ Datahantering
+ Nätverkstjänster

Datacenter lagrar och levererar hela webbplatser. Servrar tillhandahåller tjänster som e-handel, molnlagring, e-post, Instand-meddelanden, onlinespel, finansiella tjänster och andra tillämpningar.

Så gott som alla företag, organisationer, myndigheter och vetenskapliga forskningsinstitut behöver antingen ett eget datacenter eller måste förlita sig på en tredjepartsleverantörs tjänster. Vissa använder sin egen byggnad för detta ändamål eller använder offentliga molnbaserade tjänster, t.ex. de som erbjuds av Amazon, Google eller Microsoft. Stora företags datacenter är ofta utspridda över hela världen för att garantera ständig tillgång till data.

Varför vi behöver datacenter

Även om datorhårdvaran blir allt mindre och allt kraftfullare fortsätter behovet av datorkraft och datalagring att öka. Alla företag, myndigheter, forskningsinstitut, sociala nätverk och organisationer över en viss storlek behöver enorm datorkraft. Brist på snabba och tillförlitliga data kan leda till att viktiga tjänster inte kan tillhandahållas och till att kunderna blir mindre nöjda och att intäkterna minskar.

Alla dessa uppgifter måste lagras någonstans. Därför flyttas allt mer data till molnet så att de inte behöver lagras på arbetsdatorer. Dessa data nås sedan via värdservrar, vilket är anledningen till att många företag också flyttar sina professionella tillämpningar till molnet. Detta minskar i sin tur kostnaderna för att driva egna servrar och nätverk.

Typer av datacenter

Datacenter varierar i storlek. De varierar från små serverrum till centra som är geografiskt spridda över hela världen. Moderna datacenter har utvecklats från en lokal infrastruktur. Idag är lokala system anslutna till molninfrastrukturer där nätverk, tillämpningar och arbetsbelastningar virtualiseras i flera privata och offentliga moln. Man skiljer mellan följande typer av datacenter:

+ Samlokaliserade datacenter – utrymme och resurser tillhandahålls av en leverantör till en kund. Administrationen är kundens ansvar.

+ Företagens datacenter – Dessa datacenter används av enskilda företag för interna ändamål.

+ Datacenter med hanterade tjänster – Här utförs tjänster som datalagring, databehandling och andra tjänster direkt åt kunden.

+ Molndatacenter – Dessa centra är globalt distribuerade och erbjuds ofta till kunden med hjälp av en extern leverantör av hanterade tjänster.

Skalning och utformning

När vi tänker på ett datacenter föreställer vi oss ofta enorma hallar fulla av serverhyllor som blinkar iväg. Miljontals kablar ansluter servrarna till routrar, switchar och annan utrustning. Datacenter finns dock i alla storlekar och konfigurationer. De varierar från några få servrar i ett rum till tiotusentals servrar i enorma hallar. Vissa är så stora att personalen måste förflytta sig på cyklar eller elscootrar.

Konfigurationen av servrar, nätverkstopologi och stödjande infrastruktur kan variera kraftigt beroende på företag, syfte, plats, tillväxttakt och ursprunglig utformning av datacentret. Layouten av ett datacenter kan i hög grad påverka effektiviteten i dataflödet och miljöförhållandena i centret. Vissa webbplatser kan gruppera sina servrar efter funktion, t.ex. webbservrar, databasservrar eller applikationsservrar och databasservrar. I andra fall kan varje server utföra flera uppgifter. Det finns inga fastställda regler eller standarder för detta.

Hur datacenter fungerar

En grundläggande fysisk enhet i datacenter är servrar som är anslutna till kluster. Ofta är de av samma typ, så att de kan staplas i öppna eller slutna skåp. Ibland finns det dock olika typer, storlekar eller åldrar på servrarna. Det finns till exempel moderna, platta servrar vid sidan av gamla Unix-datorer och enorma stordatorer.

Varje server är en högpresterande dator med minne, lagringsutrymme, en eller flera processorer och in/utgångskapacitet. Ungefär som en persondator, men med en snabbare och kraftfullare processor och mycket mer minne. Monitorer, tangentbord och andra kringutrustning är placerade på en central plats eller i ett separat kontrollrum där enheterna övervakas.

Nätverk, programvara och infrastruktur

Nätverks- och kommunikationsenheter är nödvändiga i ett datacenter för att upprätthålla ett nätverk med hög bandbredd för kommunikation med omvärlden och mellan servrar och andra enheter i datacentret. Detta omfattar komponenter som routrar, switchar, servrarnas nätverksgränssnittsstyrenheter (NIC) och eventuellt flera kilometer kabel. Kablage finns i olika former, bland annat tvinnade par (koppar), koaxialkabel (också koppar) och fiber (glas eller plast). Kabeltyperna och deras olika undertyper påverkar hastigheten på informationsflödet i datacentret.

Annan viktig utrustning för datacenter är lagringsenheter (t.ex. hårddiskar, SSD-enheter och robotbandstationer), UPS-enheter (UPS: uninterruptible power supply), reservbatterier, reservgeneratorer och andra strömförsörjningsrelaterade enheter.

Och naturligtvis behövs programvara för att driva all denna hårdvara, inklusive de olika operativsystemen och programmen som körs på servrarna, klusterramprogramvara som Googles MapReduce eller Hadoop för att fördela arbetet på hundratals eller fler maskiner, Internet socket-program för att styra nätverken, systemövervakningsprogram och virtualiseringsprogramvara som VMware för att minska antalet fysiska servrar.

Virtuella datacenter

Ett virtuellt datacenter erbjuder samma möjligheter som ett traditionellt datacenter, men använder molnbaserade resurser i stället för fysiska resurser. Det ger en organisation möjlighet att tillhandahålla ytterligare infrastrukturresurser efter behov utan att behöva köpa, distribuera, konfigurera och underhålla fysiska apparater. På så sätt kan företagen dra nytta av molndatans flexibilitet, skalbarhet och kostnadsbesparingar.

Säkerhet i datacenter

Förutom de säkerhetssystem som stöder ett datacenter kräver kommunikationsnät en grundlig analys av nolltillit. Brandväggar för datacenter, kontroll av dataåtkomst, IPS, WAF och deras moderna motsvarighet Web Application & API Protection (WAAP)-system måste specificeras på rätt sätt för att säkerställa att de kan skalas efter behov för att uppfylla kraven för datacenternätverk.

Varför datacenter blir relevanta

Datacenter är ryggraden i modern databehandling. De är den livlina som håller vår digitala värld igång. Datacenter är mycket säkrare än att lagra data på traditionell hårdvara. Virtuella datacenter i molnet erbjuder bättre säkerhetsskydd genom effektiva brandväggar och liknande anordningar, förutom säkerhetskopieringstjänster.